Svenska företag ökar takten i mångfaldsarbetet – men hindras av vanlig paradox
Årets undersökning visar att allt fler av Sveriges företagsledningar arbetar aktivt för att öka mångfalden i företagen. Men en paradox lägger krokben för fortsatt utveckling, då man gärna vill attrahera talanger från olika bakgrunder men samtidigt ofta har svårt att identifiera kompetens olik den egna.
Majoritet arbetar aktivt
Tre av fyra ledare (76%) uppger att den egna organisationen bedriver ett aktivt arbete för att öka mångfald och inkludering på arbetsplatsen. Siffran har gått upp från förra årets 71%: en liten ökning, som dock indikerar att frågan rör sig i rätt riktning. I offentlig sektor är siffran 83% och i företag eller organisationer med 1000 anställda eller fler är siffran också högre. En stor majoritet anser att det ingår i deras chefsansvar att öka mångfald och inkludering: hela 85%.
Det är tydligt att frågan ges allt större tyngd i företagen, då nära hälften (46%) svarar att högsta ledningen arbetar aktivt för ökad inkludering och mångfald. Det är en signifikant ökning sedan förra årets mätning (39%). Däremot har fortfarande endast hälften (53%) av verksamheterna i undersökningen en strategi för att öka mångfald och inkludering, och endast en tredjedel (34%) har formulerat konkreta mål, vilket är två viktiga aspekter för att driva förändring.
Paradox hindrar utvecklingen
När cheferna får frågan om vad de anser är det viktigaste skälet att jobba med mångfald och inkludering är nummer ett att kunna attrahera och behålla talang. Näst på listan kommer uppfattningen att företaget har ett samhällsansvar, trea är ett ökat välmående på individnivå i organisationen och nummer fyra är att mångfald speglar företagets marknad och kunder.
Men här vilar en paradox. Samtidigt som det starkaste skälet är att få in fler talanger i personalstyrkan, så uppger ledarna att det största hindret för ett mera aktivt arbete med inkludering och mångfald är att personer som skulle bidra till en ökad mångfald saknar rätt kompetens för företaget (35%).
”Det tyder på en alltför snäv syn på hur kompetensen ska se ut. Invanda föreställningar ger ofta en snedvridning i rekryteringen: vi går på magkänsla, söker det bekanta och tar in dem som liknar oss själva. Samtidigt förbises utbildningar och erfarenheter som upplevs okända eller olika våra egna, men skulle tillföra nya och viktiga perspektiv till organisationen”, säger Lenka Prokopec Karlberg, VD på Mitt Liv.

